El Raval

Ruffigt, men hippt. Har tidigare varit väldigt nedgånget men på senare år så har området genomgått klassisk gentrifiering. På kvällen och natten är det fortfarande klokt att inte vara ute och gå själv, särskilt i de västra delarna av stadsdelen. Här finns Museu d’Art Contemporani som ofta har spännande utställningar och intill det Barcelonamuséet.

La Rambla

Den turisttätaste gatan med många fällor. Lång gågata med små djurbutikskiosker, mimare och annat löst folk. Maten utmed gatan är generellt inget att hänga i gran, men sväng in på en mindre gata västerut så finns en hel del kul. Till exempel Carrer del Pintor Fortuny tar dig till trevligare områden, bl a ett litet torg med ett par sjyssta barer, och efter några kvarter till hamnar man i El Raval.

El Gotic

Öster om La Rambla ligger Gamla stan. Mysiga små gator med mycket att se. En del bra
barer och fik, men det gäller att hitta rätt. Trevligt att strosa i! Här finns bland annat Picassomuséet, som, om man kan undvika de värsta köerna, är fantastiskt. Mitt emot muséet finns min bästa tapasbar, El Xampanyet (Carrer de Montcada, 22), som har ett eget bubbel (Xampanyet) som är billigt och jättegott!

Barceloneta

För länge sen var det fiskarnas stadsdel, där de bodde och verkade. Därav de smala gatorna och små husen. Fint med gamla färgglada hus och kläder som hänger på tork mellan dem. På “andra sidan” Barceloneta ligger den stora stranden, som faktiskt är riktigt trevlig. Vissa delar luktar väldigt mycket ganja, vissa domineras av (halv)nudister och vissa svämmar över av barnfamiljer.

Mat

Lunch

Pinotxo

Kultigt. En äldre herre som har sitt lilla ställe mitt på Boquerian intill den annars turistiga gatan La Rambla. Grym mat och autentiskt. Finns ingen meny men prata med herren så löser det sig. Bäst för tidig lunch när det inte är så mycket folk än.

Teresa Carles

Vegetarisk brunch/lunch-restaurang. Super ägg i smarriga kreationer bl a. Bra frukost också och ligger väldigt bra till.

Middag

7 portes

Fantastiskt gammalt ställe (Barcelonas äldsta restaurang enligt vissa) där servitörerna i vissa fall ser lika gamla (och stela) ut som möblerna. Men jättegod paella och andra klassiska katalanska rätter. Atmosfären! tel +34 93 319 30 33 – 93 319 29 50, reserves@7portes.com

Ciudad Condal

Tapas. Grymma sådana i lite mer ordnad restaurangmiljö.

Quimet y Quimet

Jättelitet ställe en bit bort, där ett mycket trevligt par gör montaditos (små tapas på bröd) i stora lass. Man säger vad man gillar (typ lax och tryffel) så hittar han på något med det. Stor vinkällare. Ganska billigt. +34 93 442 31 42

Rosa del Raval

Mexikanskt. Goda och starka margueritas, sjyssta burritos och bra häng. Värt ett besök!

Först, grundkurs i stadens upplägg. Paris är uppdelat i 20 stadsdelar, arrondissement, efter en spindelnätsstruktur. I stadens mitt finns första arrondissemanget och sedan virvlar sig resten ut och runt från det. Även om arrondissemangen ofta används för att kategorisera platser och människor, finns även mindre stadsdelar inom dem och de kan ibland vara väldigt varierade. Listan nedan är uppdelad på stadsdelar och är ordnad i arrondissemangsordning från 1 till 20. Tips på restauranger och butiker finns även i detta spreadsheet, där även adresser till alla ställen som tipsas om nedan finns med.

1er – Les Halles, Place de la Vendôme, Louvren

Ett väldigt blandat område med allt från stora ocharmiga shoppingcenter och ett gytter av mobilreparationsbutiker till paradgatan Rue St Honoré där alla stora modehus har sina flaggskeppsbutiker och Place de la Vendôme där Chanel huserar med sitt huvudkontor. Inget måste om man inte vill åt något särskilt, som bageriet Julien som tidigare innehaft titeln “Paris bästa baguette”.

2ème - Montorgueil

Rue Montorgueil, som går igenom en gammal del av stan, är full av restauranger och barer och är mycket populär. Kan vara värd ett besök, men det finns betydligt mysigare områden i Paris. Rue Tiquetonne är bäst i området och har flera kul barer och inte minst second hand-butiken Kiliwatch i korsningen Rue Étienne Marcel / Rue Tiquetonne.

3ème – Arts et Métiers

I kombination med 4e antagligen en av de hippaste delarna av staden och har så varit ett tag. De södra delarna av stadsdelen är de som är mest värda ett besök och är även de delar som mest flyter ihop med 4e.

Här finns bland annat Marché des Enfants Rouge, en matmarknad à la Östermalmshallen, men mycket mer jordnära och nästan bara med restauranger. Mat från alla världens hörn och oftast väldigt hög kvalitet. Vi har även La Perle, en omåttligt populär och lika hip bar på favoritgatan Rue Vieille du Temple, som ser väldigt anspråkslös ut men samlar folk ända ut på gatan vissa kvällar, och Merci, en inredningsbutik med tillhörande kafé och en del fina kläder. Kaféet supermysigt och alla grejer jättefina – som designtorget men mycket mer chic. Vill man äta finns inte långt från La Perle och på samma gata ett “modernt” crêperie, Breizh Café.

Inte långt från tunnelbanestationen Arts et Métiers finns en liten asiatisk enklav. Där finns bl a ett autentiskt vietnamesiskt snabbmatsställe, Banh Mì, som endast serverar Banh Mì, fantastiskt ofta långlagat kött i frasig baguette med pickles och chili.

4ème – Marais, île Saint Louis

Marais känner många svenskar till och det är också där man ser flest blonda minimalister strosa varma dagar. Stadsdelen domineras av två gator, Rue des Archives och Rue Vieille du Temple, som båda sträcker sig från Rue de Rivoli i söder upp in i tredje arrondissemanget. Här finns alla “ungdomliga” och nya modemärken, COS butik ligger t ex i södra Marais på Rue des Rosiers, och ett gäng trevliga caféer och restauranger. Vådligt att välja ut bara några ställen i Marais, det finns mycket bra, men de vanliga tipsen om att välja ställen där det sitter fransmän gäller. Rue Vieille du Temple är särskilt bra för caféer och restauranger, särskilt de södra delarna. Missa inte bokhandeln Mona Lisait på 17 Rue Pavée, ett stenkast från Rue des Rosiers.

Vill även tipsa om Mariage Frères, tesalong av det mer magnifika slaget. Har antagligen Paris bästa téer (med butik), men det kostar även därefter. Fantastiska bakelser såklart men det man går dit för är télistan om 500+ sorter.

De judiska kvarteren återfinns också i Marais, med centrum runt Rue des Rosiers. L’As du Fallafel, som vissa säger har västra Europas godaste falafel finns därför föga förvånande här. Det finns också ett gäng synagogor och ett judiskt museum i området.

I östra delen av 4e arrondissemanget ligger Place des Vosges, en magnifik park med ett antal mer eller mindre tjusiga restauranger på gatorna runtom. Vårtid hänger många studenter och andra drömmare i parken med lite vin och en bok.

Precis på gränsen mellan fjärde och första arrondissemangen är Centre Georges Pompidou placerat. Det stora moderna muséet, uppfört av president Pompidou på 70-talet. Här har jag haft några av mina läckraste konstupplevelser. Fantastisk samling och oftast mycket häftiga temporära utställningar.

5ème – Quartier Latin, La Grande Mosquée

Studentkvarteren återfinns i femte stadsdelen. Här ligger flera universitetsområden, inklusive det anrika Sorbonne, och flera klassiska sevärdheter. Storgatan Boulevard Saint Germain sträcker sig utmed norra delen av femte arrondissemanget och korsar Rue Saint Jaques, som tar dig till Notre Dame om du följer den norrut ett par kvarter. Bd Saint Germain tar dig annars vidare västerut till det fashionabla sjätte arrondisemanget. Rue Mouffetard är en bargata med pubar, caféer och andra små ställen, som slutar vid Place Halpern, där det brukar finnas en bondens marknad. En del av ställena utmed gatan är riktigt trevliga, andra är mindre kvalitetsinriktade. Här kan man köra en klassisk pubrunda om man så vill.

Place du Panthéon är läckert om man gillar intellektuell pompa och ståt från 1800-talet. Där finns Bibliothèque Saint-Geneviève, där Simone de Beauvoir skrev böcker, Panthéon, ett enormt mausoleum på vars trappa studenter från Sorbonne sitter och äter sin lunchmacka. På en gata intill Panthéon finns Café de la Nouvelle Mairie, ett grymt lunchställe och vinbar på klassiskt manér, men helt okonstlat. Menyn ändras dagligen och helt fantastiska viner på glas för en liten penning, men kom tidigt för det är ett populärt lunchställe för professorerna som jobbar i närheten. Ett stenkast från Place du Panthéon finns Jardin du Luxembourg, en magnifik park med boulebanor i en ända, fontän i mitten och är helt full av folk så fort solen visar sig på vårkanten. Här sitter resten av Sorbonnes studenter och äter sin lunch.

I östra delen av stadsdelen ligger botaniska trädgården, Jardin des Plantes, som i sig är häftig, men den största anledning till att man ska ta sig österut i är la Grande Mosquée de Paris. Moskén är en läcker byggnad i sig, men om man går in från hörnet kommer man också till ett litet café som lika gärna skulle kunna vara i Marrakech. Sött myntaté och små söta bakelser – lätt värt en omväg, särskilt om omvägen tar er genom botaniska trädgården också. I närheten av Jardin des Plantes finns också Institut de Monde Arabe, det arabiska muséet, som ofta har häftiga utställningar med koppling till arabisk kultur (kopplingarna kan vara mer eller mindre tydliga, jag har t ex sett en utställning om modehuset Hèrmes där).

6ème – Saint Germain, Notre-Dame-des-Champs

Ett mer fashionabelt område, men inte förmöget på ett stelt sätt som i 7e och 16e, utan det klassiska franska “chic”. Kvarteren runt Rue du Seine, är faktiskt väldigt trevliga och befolkas av en skön blandning turister och parisianer. Särskilt Rue du Buci och gatorna däromkring är värd ett besök, där finns ett mina stamställen för AW – Bar du Marché. En bit därifrån ligger också Ladurée, som gör och säljer världens mest kända macarons, som finns i alla tänkbara smaker. I sin salong serverar de även (väldigt elegant) afternoon tea.

Utmed Boulevard Saint-Germain finns alla stora, dyra märkesbutiker. I smågator intill den stora gata lite mindre butiker med mer spännande grejer. På Bd Saint-Germain, precis vid kyrkan Saint-Germain des Prés, ligger Café de Flore, ett mytomspunnet café där Sartre och Beauvoir spenderade sina dagar och träffade sina vänner. Idag är det framförallt dyrt, så inte värt ett besök, men i lokalen bredvid finns en fantastisk liten bokhandel, La Hune, med fokus på skönlitteratur, filosofi, historia och konst.

I en annan del av sjätte finns en riktig gammaldags fransk restaurang. Josephine “Chez Dumonet” bjuder på boeuf bourguignon, casserole, confit de canard och annat som man aldrig hört talas om. Stora portioner (men fantastiskt bra) mat och stora portioner värme från personalen i en liten charmig lokal. Dock lite dyrare, men bara atmosfären är värd några kronor extra.

18ème – Montmartre

Väldigt Paris, så som man tänker sig att staden ska vara, men samtidigt väldigt mycket turister. Sacre Coeur är en av stadens mest kända sevärdheter och ger en av stadens bästa utsikter när man kämpat sig upp för alla trappor.

Men Montmartre är väldigt diverst. Här finns även A.P.C.s outletbutik.

Mer?

Det är såhär långt jag har kommit med detta, men det finns såklart mängder av andra platser att se och saker att göra i Paris, som till exempel Canal St Martin, shoppinggalleriorna Printemps och La Fayette, Musée D’Orsay med mera.

Andra bra guider

• http://paris.unlike.net/
• http://www.davidlebovitz.com/paris/
• http://parisbymouth.com/
• http://johntalbottsparis.typepad.com/

The good news is that no Swedish banks show up in the list of banks with capital shortfalls, no matter what (plausible) scenario I try, and neither does Danske Bank.

“… den egna kroppens åldrande är den mest fulländade och hänsynslösa berättelsen om förgänglighet”

som påminner mig om en av de mest minnesvärda passagerna i Philip Roths Patrimony, som jag läste precis innan Framtiden. Båda fångar på något sätt det absurda i livet (och döden). Här är Roth på väg till sin far för att ge honom cancerbesked, men råkar svänga in på fel avfart och hamnar på kyrkogården där hans mor är begravd.

“The accident of a wrong turn had brought me there, and all I did by getting out of the car and entering the cemetery to find her grave was to bow to its impelling force. My mother and the other dead had been brought here by the impelling force of what was, after all, a more unlikely accident–having once lived.”

“What we know from what we already know from the probability of what were once past unknowns tells us about the probability of the unknown unknowns in the future, too.”

Från Duffey, The Quantification of Systemic Risk and Stability: New Methods and Measure.

Reaktionen på detta var omedelbar och otvetydig. Vi har tagit ett stort steg framåt i kriget mot terrorismen och därmed för demokratiska ideal och civilisation enligt västerländsk modell. På TV visas bilder från gräsmattan framför vita huset där tusentals amerikaner samlats för att jubla och fira detta historiska ögonblick.

Det är förståeligt att man reagerar med glädje när man efter nästan tio år får lite closure på ett nationellt trauma, särskilt med tanke på att attacken mot World Trade Center i princip har definierat stora delar av amerikansk utrikes- och inrikespolitik sedan 2001.

Vad som inte är lika lätt att förstå är de stämningar som finns i sociala medier och i uttalanden av internationella ledare och andra opinionsbildare nu på förmiddagen. Känslan som förmedlas är att bin Ladens död bör ses som en framgång för hela det demokratiska samhällsbygget.

Det är självklart att en “värld utan [bin Laden] är en bättre värld”, som Carl Bildt skriver på Twitter. Men det är inte lika självklart att hans död nödvändigtvis innebär detsamma. Hanna Wagenius skriver till exempel bra på Newsmill om bristen på respekt för rättssäkerhet som det ges uttryck för. Det jag främst reagerar på är den närmast medeltida glädjen inför hans död.

Krig är alldeles uppenbart en annorlunda omgivning än den där samhällets vanliga spelregler definierats. Det betyder inte att även våra moraliska slutsatser invalideras bara för att något sker i krigstid. Att någon har mist sitt liv är alltid tragiskt, oavsett vem det är.

Ett dödsfall kommer aldrig vara ett framsteg för den (liberala) demokratin. Att framställa Bin Ladins bortgång som en seger må vara korrekt i en strikt krigsteknisk bemärkelse, men det är ingen seger för den typ av samhälle som jag önskar se idag och i framtiden.

–
DN 1, DN 2, DI, SvD 1, SvD 2

Hela skivan finns på spotify.

Bilden kommer från Bukowskis.